Försvarsbeslutet är ett politiskt beslut som fattas i Sveriges Riksdag med jämna mellanrum och avser Försvarsmaktens riktlinjer och budget. Försvarsmakten fick i uppdrag av regeringen att undersöka fyra budgetalternativ inför Försvarsbeslutet 2004. De fyra alternativen innebar en budgetökning på tre miljarder, en oförändrad budget eller en minskning av budgeten med tre respektive sex miljarder kronor. Mycket tyder på att besparingsalternativet tre miljarder blir aktuellt vilket för flygvapnets del innebär en flygflottiljnedläggning. Mitt syfte med uppsatsen var att jämföra de fyra flygflottiljerna (F 17 i Ronneby, F 7 i Lidköping, F 4 i Östersund och F 21 i Luleå) för att utreda vilken av dessa flottiljer som riskerar en nedläggning.

Syftet med mitt projektarbete var att ta fram förslag på förstärkningsmetoder som är lämpliga att testa på Jokkmokks flygplats. Flygplatsen används för att bedriva flygningar av F21 flygflottilj och taxibanan har börjat få reflektionssprickor som måste åtgärdas. Jag gjorde en litteraturstudie där jag sammanställde en lista över olika armeringsnät, fördelar och nackdelar lyftes fram. Tobias Nygren på Fortifikationsverket bearbetade listan och valde ut två produkter som han tyckte var lämpliga att testa på Jokkmokks taxibana. Provsträckorna kommer att vara på 1600m² och kommer sen att utvärderas och granskas av Fortifikationsverket och Luftfartsverket under en två års period för att se hur armeringsnäten klarat det yttre slitage som blir av naturen samt hur slitaget från flygplanen påverkar hållbarheten..

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen på Såtenäs flygflottilj kan bibehålla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots få verkliga incidenter. Mer konkret har de förhållande som påverkar gruppens medlemmar i upplevd förmåga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag på förbättringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, är en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet där konsekvenserna av ett fel eller misstag kan få katastrofala följder.

Försvarsmakten är en viktig aktör i samhället och är en av Sveriges största myndighet med omkring 51 517 anställda, där 6 866 är kvinnor och 44 651 är män. I Sverige vill försvarsmaktsledningen (FML) ändra dessa siffror och har sammanställt tre aspekter för att expandera andelen kvinnor inom försvarsmakten. Det handlar i huvudsak om ett rättighetsperspektiv, alla ska ha lika chanser att påverka och medverka i samhället och ha tillgång till makt och inflytande. Den andra orsaken är att försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare som ska nå hela befolkningen, slutligen vill försvarsmakten få en ökad operativ effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur Norrbottens flygflottilj (F21) i Luleå arbetar för att rekrytera fler kvinnor till försvarsmakten, samt hur kvinnliga anställda upplever sin arbetsvardag på en mansdominerad arbetsplats.

I en omvärld som ställer allt högre krav på delaktighet kom ett uppdrag 2000-03-30 till Norrbottens Flygflottilj, F 21 som på nio månader skulle sätta upp ett nytt internationellt förband. Om förbandet kallas ut blir det första gången sedan sextiotalet som Sverige fullgör tjänst med krigsflygplan utomlands. Swedish Air Force Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 skulle ställas i 30 dagars beredskapDenna uppsats syftar till att beskriva och analysera den planeringsprocess som har genomförts på F 21 ur de traditionella perspektiven problemformulering, genomförande och utvärdering avseende detta nya förband.Undersökningen har genomförts som en fallstudie på F 21 och avgränsats till AJS 37. Planeringsprocessen har studerats genom intervjuer av chefer inom SWAFRAP organisationen.Studien pekar på att processer av detta slag är ytterligt komplicerade och kräver mera forskning om vi skall lyckas förstå alla ingående komponenter och deras interaktion..

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Norrbottens flygflottilj F 21, men även hela flygvapnet, har i dagsläget problem med kontrollen över den basmateriel som brukas där. Med basmateriel avses all utrustning som används vid verksamheten på en militär flygplats och omfattar allt från kokvagnar och personbilar till momentnycklar och bogserstänger för flygplan. En stor del av denna materiel har antingen överskridit underhållsintervallet eller utsatt tid för modifiering. Ett sätt att återfå kontrollen är att göra en kvalitetsöversyn för att fastställa hur stor del av denna överskridna basmateriel som på något sätt påverkar luftvärdigheten. Syftet med examensarbetet har varit att åt F 21 ta fram ett klassificeringssystem som skiljer ut den basmateriel som är luftvärdighetspåverkande från den övriga.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Syftet med undersökning var att undersöka om värnpliktsavgångarna på F17 skilde sig från riket i stort med avseende på framförallt andelen avgångar av psyko/sociala skäl. Två årsklasser, 2005 och 2008, valdes och jämfördes med varandra, eftersom det mellan dessa år skett en stor minskning av värnpliktiga som kallades för mönstring. Dessutom togs betydligt färre ut till tjänstgöring och de uttagna var vid mönstringsförrättningen mycket positiva till den kommande tjänstgöringen. De flesta avgångarna har historiskt varit tidiga och eventuella andra tendenser skulle undersökas. Lokalt på F17 hade möjligheten till psykologbedömningar och terapi ökat, vilket kunde tänkas minska andelen avgångar av psyko/sociala skäl när man jämförde årgångarna.